Tja jag är trött som ett helt ålderdomshem och får väl hoppas att det beror på vädret och inget annat.. Jobbar och står i, varit sjuk i två dagar (lyckades klara av årsdagen för senaste sjukdagen i alla fall hehe)

Hmm nä kanske meningslöst att skriva detta inlägget, för som sagt har ju absolut inget att skriva om just nu.. Hmm man ska kanske be er läsare komma med skrivtips till mig, kanske frågor och svar vad vet jag... Ni kanske kan bestämma för mig hehe...

Hmm suck hatar känna denna bloggtomhet.. Tycker ju om att skriva, verkligen, men när man då känner att det känns tomhet ja vad gör man då..

Men å andra sidan är det kanske tyst och tomhet överlag i livet just nu??

Nä nu orkar jag inte svamla ihop mer...

Är hemma idag..
Ligger sjuk

Mår lite illa men inte som igår

Men huvudvärken dunkar som ett expresståg

läter kanske dumt men känner mig svag typ

Var precis ute för jag var tvungen att ha

något att äta, eller försök till i alla fall

och lite och dricka... Det kändes som

om det var 7 mil till affären (och det är

typ max 200 meter).. Samtidigt så får

jag alltid så dåligt samvete när jag går

ut när jag är hemma och sjuk, men vad

fan ska man göra när man är ensam och

behöver ha handlat?? Men men nu är det

gjort i alla fall och jag sitter halvt utmattad

i soffan igen och huvudet och nacken dunkar på
Nä nu var det nog för denna gången..

Bättre än så blir det inte idag..

Så typiskt att må dåligt idag, av många anledningar.. Den största anledningen var ju att jag hade tänkte hälsa på Christofer, Emma och Livia idag, men vill ju inte riskera smitta dem, om det skulle vara något sådant.. En annan anledning var att jag idag hade tänkt gå på Resturang Gyllene Måsen och käka något som jag var såååå sugen på igår.. Men tänker jag på det idag mår jag bara illa..
Vad jag tänkte käka?

Det godaste som jag tycker de har på den restaurangen nämligen

Host

Huvudvärk

Illamående

Ett par besök till porslinsskålen för både det ena och det andra...

Fräscht?? Nä men så är det...

Jag brukar ju kunna få ihop mina drömmar väldigt speciellt också, till och med till den grad att när jag vaknar så vet jag inte riktigt om det är så att jag upplevt det eller om jag drömde det..

Jag ska inte sitta här och ta upp massor utav internet space genom att berätta om en massa drömmar fram och tillbaka.. En dröm har jag ju skrivit om på min förra blogg om en okänd tjej som jag träffade på (och en av mina läsare dök upp och tyckte det var väldigt likt henne hehe)..
Nu var det som så att jag sov lite middag och ja den var väl inte planerad eftersom jag somnade med snus inne hehe

Som sagt jag somnade på soffan.. och när jag väl började drömma så var det vår/sommar och det var solsken och så där härligt lagom varmt.. Och jag gick hand i hand med en tjej i Pildammarna (igen) här i Malmö, vi gick sedan längs vägen hemåt mot mig där jag bor.. Hon tryckte min hand och jag tittade på henne och då kysste hon mig *rodnar* och det var mycket folk omkring oss, precis som om det var någon aktivitet i eller i närheten av Pildammsparken.. Typ motions/idrottsarrangemang.. Så när jag vaknade kände jag mig lite smått besviken att jag låg på soffan, och att allt varit en dröm haha.. Stackars mig...

Denna gången var inte tjejen okänd kan jag ju säga, och normalt när man skriver så brukar man ju mena att det är någon man känner men motsatsen till okänd är ju känd och det är väl denna tjejen..
Nyfikna på vem det var som jag kysste och gick hand i hand med här i solen?? Kan tänka mig det haha... Men jag ska väl inte hålla er på halster, fast å andra sidan , är man inte sportsintresserad kan det kanske vara svårt att veta vem det är, men jag börjar med att sätta in lite bilder på henne:

Vet ni inte vem det är eller kanske är det som så att ni inte kommer på hennes namn så kan jag nämna att det är en tjej ifrån svenska längdskidlandslaget och hon heter Charlotte Kalla.. Nu är förvisso tösabiten bara typ 24 år, men vad kan jag göra haha... Hon var ju kär i mig haha...

Nåja jag klagar inte på drömmarna men ändå blir man lite ledsen när man vaknar hehe... Nåja.. Nu har jag lyckats svamla iväg ett inlägg till er och ni har lärt er lite till om mig hehe...

Middagen är väl inte planerad än men idag tror jag att det blir en väldigt enkel middag, för igår blev jag sjukt sugen på makaroner och köttbullar.. Så får det väl bli lasange eller gryta imorgon.. Nåja den som lever får se

Roliga saker som hänt i veckan då..?? Tja jag har ju lyckats tillskansa mig en nyare mobiltelefon som jag än så länge är sjukt nöjd med hehe, mer var det väl inte om den hehe..

Sedan hade vi ju den stora nyheten som har varit så kul att se andra personers reaktion när jag har berättat haha.. Vilken nyhet undrar ni?

Jo att unga vackra jag ska bli farfar haha..
Det är Christofer och Emma som ska ha barn och det är planerat till september.. En Vincent eller en Emilia.. Ska bli så jättekul..

Och som sagt så kul att se omgivningens reaktion när man säger att man ska bli farfar haha Nä man behöver inte vara 70 för att vara farfar haha.. (för det är ju det det alltid visas när det är reklamer på TV)

Och eftersom jag inte vet om det blir en Vincent eller en Emilia så är det ju jävligt tur att MFF shopen säljer både ljusblåa, rosa och vita babykläder med MFF märken på hehe.. Men tänkte att jag nog borde satsa på en Färjestads dress också hehe.. Ser det ju som min heliga uppgift att se till att mitt barnbarn ska hålla på rätt lag redan från början hehe..

Bra vecka har det varit på jobb också men inte så mycket att skriva om det..
Tråkiga saker??? Nja jo ja det beror väl på hur man ser på det, men vet inte om det är så mycket kul att dra upp det här i bloggen, inte just nu i alla fall, det kanske kommer sen.. Lite har jag ju skrivit i mina små korta inlägg..
Mycket kan bli tvärtom..
Och jag kan tyvärr (numera) tröttna ganska fort..

Nä nu är det väl inte mycket mer att skriva just nu och vi får väl se om jag återkommer med fler inlägg idag...

Men så länge..

Till alla de som ligger mig väldigt nära i hjärtat, födda som ofödda (hehe)
With Love and Hell Fire

och för övrigt

Saar såå

Slut för denna gång... Och ja jag är vaken fortfarande hehe

Låter konstigt men det har varit fullt ös på jobb idag men inte mycket att göra typ..

Vaknade imorse kände mig febrig och har torr konstig hosta, fortfarande ont i övre delen av kroppen typ runt om och ont i skallen.. Borde kanske snart beställa tid på vårdcentralen?? Mår bra i skallen men inte i kroppen, men har ju inte råd att vara hemma.. SÅ får hoppas att det inte är så farligt..

Efter hemkomst hade jag ett kort men för mig viktigt samtal..

Hmm har egentligen inte mycket mer att skriva om just nu, eller jo jag har MASSOR jag skulle vilja skriva om, tankar, känslor o s v, men tack vare min respekt för en speciell persons integritet så får jag hålla det för mig själv, eller jag får hålla det till att skicka det i sms till den personen och hoppas att orden letar sig fram till rätt plats och gör rätt verkan... Och att den personen får värme och uppskattar de orden jag skriver.. Menar ju vart enda ord till 100%

Nä nu blir det inte mer för denna gången i alla fall

Men det blir inte så mycket bloggande idag
I alla fall inte just nu..
Nä inget psykiskt hehe
Känner mig precis som om jag skulle bli

sjuk.. Trött.. Men har fan inte råd eller

tid med något sådant ju..
Fått början till sådan hosta och

luftrörspip som jag hade för ett tag

sedan.. Hoppas det inte är lungorna
Jag som har klarat mig från sjukdagar

snart i ett helt år..

Återkommer snart igen

Tror inte det va...

Ja inte för att det hänt mycket mer än när jag skrev sist egentligen hehe.. 
Vad har jag hittat på idag egentligen? Nä det var inte mycket det hehe.. Jag stack ut för att handla lite mat så att jag samtidigt kunde få lite frisk luft.. Men inte så att det precis var något underbart väder ute, det var mest väder..
Väl hemma igen så käkade jag lite, blev lite mackor idag bara, fast med goda pålägg.. Alltid något, får väl se om det är något som jag klarar mig på hela dagen eller om jag kryper till korset och käkar mer idag..

Efter att jag käkat så stack jag ut igen för jag hade lovat Mathias att köra honom till hans fotbollsmatch, så sagt och gjort, och det tog ju inte så lång tid hehe.. 

Som ni märker en ganska ointressant och innehållslös söndag om man säger så.. Försökt inleda sms samtal idag men lyckades väl si så där hehe..

Jag skulle säkert kunnat förlänga detta inlägg ganska mycket med ännu mer ordbajseri men just nu känner jag inte så mycket för att trycka ut ord bara för utrymmes skull utan jag tror att jag minskar plågan för alla och en var och avslutar detta inlägg här hehe.. Söndag idag så det är väl dags att raka skallen idag hehe... Får väl se om jag orkar, blir inte nu i alla fall..

Men så länge..
xXx

Min osäkerhet vad det gäller känslor som är riktade mot mig.. Tja det är mycket och många saker som gör att jag kan ha svårt att ta åt mig och vara säker på att det fortfarande gäller även om jag inte får höra det. Det är mycket för att jag trott så mycket på andras ord tidigare. Men jag måste säga att jag har blivit übermånga procent bättre på det men det kommer jag till sen. Men en gång så väntade jag på det som kändes som mitt livs kärlek under 5 år för att hon skulle bli min.. Ja det var ovanligt korkat gjort av mig, men som sagt kärleken är inte blind men i detta fallet snackar vi väl om inte närsynt så näst intill grå starr.. Jag trodde på löftena, jag trodde på orden.. Nåja vi har pratat igenom detta och är idag vänner.. Även om det tog lång tid för mig att komma över de känslorna och delvis det som jag kände som svek så är allt bakom mig nu..

Men det gjorde även det att jag inte trodde på min egen förmåga och att det var mitt fel det blev som det blev, och att jag inte dög.. För där fick jag ju lära mig att tystnad inte skulle vara något "farligt" men ja när det var tystnad så var det inte good news om man säger så i efterhand.

Övrigt med självkänsla? och i förlängningen självförtroende?
Under min uppväxt har jag så många gånger fått höra, när man erbjudit sin hjälp eller liknande, att äh det klarar inte du av, eller att det är bättre jag gör det själv så det blir rätt direkt.. Det har tryckt ner min självkänsla och gjort mig väldigt osäker av mig i många av livets situationer. Ett konkret fall som jag vill dela med mig av här på bloggen är på mitt förra jobb där jag jobbade som kontorsvaktmästare. De behövde förstärkning inom en annan avdelning på den arbetsplatsen och vid en typ arbetsplatsträff så tyckte mina arbetskamrater att de kunde ju lägga fram mig som en lösning. Svaret från ledningen blev då (med ett skratt) att vad vet Frank om kontorsarbete och liknande.. Tydligen hade de glömt mitt gymnasiebetyg där det fanns utbildning både i företagsekonomi, data, maskinskrivning, marknadsföring och inget av betygen i de ämnena understeg betygsklass 4 eller 5 (borde väl vara MVG räknat i dagens).. Så där dög jag inte utan blev avfärdad med ett skratt..
Och det har även varit typ nervärderande saker jag hört ifrån min styvfar (även om jag inte dömmer hela honom efter det, för jag älskade honom och för allt annat han hjälpt mig med i livet)

Min depression.. 
Ja du hur ska jag berätta om det? Om man tar det som jag nämnt ovan, kryddar det med mobbad typ från 6-9, både verbalt och fysiskt där jag fortfarande får olustkänsla i magen och rysning i kroppen bara jag ser en bild på den personen som var en av de värsta antagonisterna och sedan på det en dos av en pappa som aldrig varit närvarande i mitt liv och som aldrig har sett mig som sitt barn, och efter att vi träffats i vuxen ålder allvarligt påpekade i ett mail att han ALDRIG ville höra av mig igen, plus en slitande skillsmässa, arbetslöshet med ekonomiska besvär som ett brev på posten, där jag i alla ovannämnda fall stoppade allt i min ryggsäck istället för att ta hand om det. Droppen som fick bägaren att rinna över var när mina anhöriga dog stoppade undan min egen sorg ganska mycket för att vara ett stöd för min mamma.. För Frank är väl stark och klarar sig själv. Depressionen kunde väl blivit värre om det inte varit för hjälp jag fick av min kusin som avlastade mig och för att jag då hade en vän som jag kunde prata med om allt..
Men tillslut kom väggen närmare och närmare och det är väl inte så bra när man är ute och kör bil och känner att hmmm kör jag in i den stolpen så är allt över, jag får frid.. Men istället för att köra in i den stolpen så körde jag in till kurator och läkare istället..
Så med samtalsterapi och lyckopiller så kom mitt liv på rätt köl igen..
Jag går nu inte längre på varken samtalsterapi eller lyckopiller (fast har en kartong kvar av dem som en påminnelse att jag ALDRIG ska så djupt ner igen). Ibland händer det att jag får en dipp men den händer oftast när jag är ensam.. Med sällskap försvinner det ganska snabbt..

Frank idag då? Ja du.. Det är nog ganska stor skillnad på mig idag gentemot för något år sedan. Förr tog jag ganska mycket skit, eller jag jag tog bara emot och tog det alltid som de var mitt fel allt som hände i närheten av mig.. Men så är det inte längre.. Det är mycket mer egentligen att duger det inte så skit i det då.. Visst även solen har sina fläckar men förbättringen är, i alla fall för mig, är jättestor.. Jag har två välartade söner (är det så man skriver?? hehe) som jag älskar över allt annat som jag tycker att jag (och ja även deras mamma givetvis) verkligen har lyckats med, jag har ett jobb där jag stormtrivs och har som det känns ett stort förtroende från både min chef och mina kollegor, där jag känner att jag kan fortsätta att utvecklas.. Nu är det bara some loose ends som ska lösas och som förhoppningsvis kommer att lösa sig de närmaste åren, och sedan kommer allt att vara på vägen till perfekt hehe... Ger mig inte innan hehe Är väl inte stenbock för inget...

Mycket svammel och inget sammanhang? Då skulle ni besöka min hjärna hehe..
Någon har sagt till mig, eller ja, skrivit till mig att man måste våga och om jag skulle ta vad som hänt mig i många av mina gamla förhållanden skulle jag ju inte våga gå in i något nytt förhållande. Jag skulle inte våga lita på någon överhuvudtaget.. Men jag har bestämt mig för att våga..
Visst, för att nu rikta mig mot någon speciell person, jag har varit sur och ledsen när du bara tystnat.. Men när du har hört av dig igen har jag valt att tro på dig och tagit in dig i mitt liv igen.. Varför? Jo för att du känns rätt i mitt liv och då vågar jag chansa.. För passar vi ihop blir det en lycka värd att ha kämpat för..
Men efter att öppnat famnen tre fyra gånger för dig vad händer då när jag mår dåligt ett kort tag? Du drar dig tillbaka för att du varit med om ett förhållande med depression och det var inte bra..
Då kommer givetvis mina tankar, är detta för du ska hitta en utväg ur vår vänskap, för i så fall är det bara att säga det, för jag har slutat lägga ork och krut på att lämna ut min värme till någon som inte vill ha den, och vill inte kasta ut mina känslor i onödan..
Skulle det nu vara som så att du verkligen är rädd, kan jag inte göra mycket utan kan bara helt egoistiskt säga att jag tycker jag är värd en chans, och funkar det mellan oss kommer du förhoppningsvis aldrig att ångra dig..

Som sagt jag tänker inte gräva ner mig i "sorg", utan jag har bestämt mig för att meddela vad jag skrivit här inne, sedan är nästa steg INTE mitt.. Det blir tyst från mig och är det tyst tillbaka har jag väl fått mitt svar skulle jag väl tro och jag får gå vidare i mitt liv utan att titta tillbaka och tänka på vad som kunde ha varit (som jag hade gjort förr).. Och just till dig, du vet hur du kan få tag i mig och hur du kan få mig att ringa..  Säger som jag brukar säga till dig.. Du vet var jag finns..

Detta var väl bland det mest utlämnande inlägg jag skrivit i min blogg historia, men jag bjuder på det, samtidigt som jag ev ber om ursäkt för att det kanske varit lite osammanhängande och svamligt, men jag hoppas att kontentan gått fram och som sagt inget och jag menar INGET har skrivits här för att trampa någon på tårna.. Det är inte min stil.. Jag är en kille (gubbe??) fylld av värme och kärlek hehe.. 

Nä nu var det inte mer jag hade för denna gången.. Vad som än händer efter detta inlägg så är det som så att det kan vara början på ett nytt kapitel i mitt liv..Och vad som än händer kommer det komma något gott ur det, och jag kommer vara starkare än någonsin..

Nåja... Nu är det skrivet och jag bestämde mig för att behålla det...

Så länge må väl och ha det underbart..

Puss och kram

Men nu får jag fortsätta så jag kommer till jobb också innan det är dags för frukost..

Ta ta for now