Men jag tror att det är tisdag fortfarande. Käkade när jag kom hem. Det blev lasagne om ni undrar😉

Men efter det så somnade jag. Just nu känns det bara som om min hjärna varit vaken, min kropp varit vaken i 72 timmar. Lite av det som jag förr brukade beskriva som att jag var så otroligt trött i själen. Riktigt varför vet jag egentligen inte. Men på något sätt har jag jag känt det komma krypande en tid nu.

När vi har medarbetarsamtal på jobb så brukar chefen fråga om man lyckas återhämta sig på helgen. Jag brukar med självklarhet alltid svara ja. Det hade jag inte svarat om jag jag fått frågan nu.

Finns väl en del jag stoppar undan just nu. Men jag måste bara se till att jag inte begraver det, för då vet jag hur det slutar. And I dont want to go down that road again. Eller så är det att jag denna gång är bättre på att sätta upp masken vid de tillfällen den behövs??
Sedan är det ibland svårt att förklara för vissa så att det blir förståligt utan att verka korkat. Tror inte jag lyckas alltid.

Hade egentligen ett mer innehållsrikt inlägg jag funderade på att skriva, men eftersom jag just nu inte orkar starta upp datorn och det är lite jobbigare att skriva på telefonen blir väl detta inlägg så långt. Men har samtidigt så många ord och så många tankar som trängs inom mig. Tur jag har en stor kropp😉

Ska väl passa på och tacka Angelica för en komplimang jag fick av henne igår. Sen om hon vet att jag tog det åt mig som komplimang det vet jag inte haha. Men vet hon menar saker när hon säger något och därför värmde det det där lilla extra.
Även passa på att tacka en annan lite mer långväga kollega för vad som sades när vi var på möte på stadshuset. Nu tror jag inte den personen läser här. Men tack i alla fall.

Nu har det varit lite paus i skrivandet. För även om min mamma gått i pension så jobbar hon extra på sin gamla avdelning på SUS. Så jag körde henne dit. Vilket gör att jag kommer lite tidigare till jobb imorgon vilket inte är så dumt haha. Men som lök på laxen så blev det en bild också. Till vissas glädje, till vissas illska (? Haha) och så alla de som inte bryr sig haha

Men nu har jag väl inte så mycket mer att skriva om. Men innan jag avslutar så vill jag framföra följande:

• Tack för ni finns (ni vet vem ni är hoppas jag)
• Jag finns här för er (hoppas ni också vet vem ni är)
• Älskar er förevigt (ja samma parentesinnehåll igen haha)

Nu var jag klar.....

Puss och Kramen