Ja lite frustrerande känns det nog allt..

Jag får inte utlopp för mina negativa tankar, för jag vill inte slänga ut det i bloggen eller lägga allt för mycket energi på det i alla fall inte här på bloggen

Jag får inte utlopp för mina positiva tankar, för att jag vill inte avslöja för mycket här när inget är säkert eller troligt.. Och då vill jag inte göra bort mig

Och det med flytten, ja det har jag ju bestämt mig för att vänta med att skriva något ingående om...

Känns som om det blir lite kvar att skriva om..  Samtidigt så känner jag att den jag tidigare pratat med det om, inte ens den personen vill jag inte prata om det med, just nu i alla fall.. Ja förutom flytten då..

Nä det är inte synd om mig, jag har valt det själv, men jag känner bara en sådan jävla frustration inombords..

Kommer nog hålla mina "löften" om att hålla tyst, i alla fall till den dagen allt exploderar typ. Eller något..

Uj vad kul och uppiggande inlägg detta blev..

Lugn och ro, kärlek lycka och omgiven av vänner och ingen som tömmer en på energi är det för mycket begärt??