Konstigt att man hos vissa människor duger när man behöver tröst och stöd men sen när allt blir bättre igen, ja då kan man sluta höra av sig.. Nåja egentligen är det ju inte min förlust, men stör mig lite på beteendet i alla fall..

Lika väl som en "kompis" till mig eller ja fd är det nu.. När min styvfar och min mormor gått bort pratade jag med denna och jag berättade hur det var och att det var jobbigt nu, varpå "kompisen" vänder på samtalet och typ, Ja jag tycker det är jobbigt nu med för min chef är så jobbig o s v... INTE precis vad jag behövde just då... Men å andra sidan har jag inte haft någon kontakt med denne sedan dess.. Personen försökte ringa men pallade inte svara... Nu tänker ni kanske, ja men alla är inte bra att hantera sorg, nä det kan jag köpa, men det kan man säga, men när man försöker framhäva sig som bra på allt och bra inom vård o omsorg så....

Nåja ingen förlust i livet varken det första eller det andra... Har alltid sagt att de flesta personer i mitt liv får en chans.. Men upprepade saker.. Bye bye... Det är nog bara en person i mitt liv (förutom barnen och så) som fått flera chanser hos mig.. Så det är inte vanligt precis..

Nåja kräkt av mig lite..

Saar såå

Kramen


Saknar någon<3 (Men vi har pratat två gånger idag redan ju hehe)